Master's Programme in Engineering Physics

Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik

Explore the programme structure and how courses connect.

Programme

Change

Master's Programme in Engineering Physics

Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik

TTF2Y•300 hp

Specialisation

Your progress

Mark the courses you have passed on the map to see how far through the programme you are, and what you can take next. Your marks stay in this browser.

Legend

Mandatory coreRequired for the degree
Specialisation courseListed within this specialisation; the source does not mark it compulsory
Listed courseThe source does not mark this course compulsory; confirm official requirements and restrictions
Project / thesisCapstone or degree project
Other listed courseOther courses

Hard requirementYou must pass the previous course
Soft requirementRecommended / should have taken
ExclusiveCannot be combined in one degree

Rules from the study plan14

Right-click a course to filter these

Sem 1Older intake1MA360
För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA360 bytas mot 1MA013 i examen. 1MA360 och 1MA013 kan inte ingå i samma examen.
Sem 2Older intake1MA361
För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA361 bytas mot 1MA016 i examen. 1MA361 och 1MA016 kan inte ingå i samma examen.
Sem 2Older intake1TM044
För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1TM044 bytas mot 1TE760 i examen. 1TM044 och 1TE760 kan inte ingå i samma examen.
Sem 3Older intake1FA103
För studenter som antogs 2024 eller tidigare gäller:För inriktningarna Beräkningsteknik, Elektrifiering, Hållbar energiteknik och Inbyggda system är Tillämpad mekanik II (1TM014) och Mekanik III (1FA103) alternativobligatoriska inom examenskravet.För inriktningen Tillämpad fysik är Mekanik III (1FA103) obligatorisk inom examenskravet.1TM014 och 1FA103 får ingå i samma examen.För studenter som antogs 2025 eller senare gäller att Mekanik III är obligatorisk inom examenskravet för alla inriktningar.
Sem 5Note1FA103 1RT490 1TM043 1EL002
För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Mekanik III obligatorisk i examenskravet för de som läser inriktningen Tillämpad fysik. För de studenter som ännu inte läst 1FA103 kan denna väljas här istället för 1RT490 vt 2027. 1RT490 kan då läsas i period 33 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. För studenter som ska läsa inriktningen Inbyggda system bör 1RT490 läsas i period 33 eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom profilen.
Sem 6Older intake1FA103 1RT490 1TM043 1EL002
De studenter som läste 1FA103 HT2026 i p2 istället för 1RT490 kan läsa 1RT490 här istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. Studenter som ska läsa någon av inriktningarna Inbyggda system eller Hållbar energiteknik bör läsa 1RT490 här eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom inriktningarna.
Sem 6Note
Antingen
Sem 6Note
eller
Sem 6Choose one1EL002 1TM043
En av kurserna Strömningslära (1EL002) eller Materialmekanikmodellering (1TM043) är obligatorisk inom examenskravet. För studenter som antogs 2024 eller tidigare kan 1TM043 bytas mot 1TE654 i examen.
Sem 6Older intake1TE655 1TM043 1EL002
För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Elkraftteknik obligatorisk i examenskravet för de som läser elektrifieringsinriktningen. Dessa läser då Elkraftteknik här vt 2027 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i Åk 4, p3)
Sem 10Note
Övriga valbara kurserAlla kurser under åk 1-3 samt inom inriktningarna är valbara för samtliga studenter på programmet.Nedanstående kurser sökes i konkurrens och det finns ingen garanti att få plats.
Sem 10Cannot combine1TE678 1TE028
Solenergi för elgenerering (1TE678) kan inte ingå i examen tillsammans med Solenergi - teknik och system (1TE028 eller 1TE206).
Sem 10Note1FA256
Kursen Rymdprojekt (1FA256) ges enbart jämna år.
Sem 10Note1TE777
Övrig informationKurspaketet Teknikbaserat entreprenörskap och affärsutveckling, 30 hp, termin 9. Ingen platsgaranti. Kan bara ingå i civilingenjörsexamen för de som antagits till programmet läsåret 2025/2026 eller tidigare.

Additional listed courses

56 course rows listed in semester 10. The source does not establish whether every row is optional or required. Check the official study plan for requirements and restrictions.

Additional source text is not arranged as course rows

Programmet har fem inriktningar som startar årskurs 4. Inriktning beräkningsteknik Man kan med datorsimulering studera processer som är omöjliga eller alltför dyra att utföra i laboratorier eller i verkligheten. Datorberäkningar baserade på matematiska och statistiska modeller är ett standardverktyg inom teknik och fysik vid sidan av experiment och teoriutveckling. Datorberäkningar är ett ingenjörsverktyg för att förstå olika processer samt ge ny kunskap och nya produkter. Artificiell intelligens baserade på datorberäkningar blir allt viktigare inom många ingenjörsområden. Inriktningen syftar mot gedigna kunskaper om de beräkningsvetenskapliga, matematiska, statistiska och datavetenskapliga grunderna för sådana verktyg. Centralt är också att belysa hur beräkningsteknik kommer till användning inom olika grenar av fysik och teknik. Inriktningen består av ett antal kärnkurser inom det beräkningstekniska området. Därtill finns kompletterande kurser som valfritt kan komponeras samman till två olika fördjupningsprofiler: tillämpad beräkningsteknik och artificiell intelligens. En civilingenjör med examen från teknisk fysik, inriktning beräkningsteknik, har den kompetens som krävs för att utgående från en problemställning i fysik eller teknik bedöma vilka beräkningstekniska verktyg (modeller, algoritmer och programvara) som är lämpliga att använda för att ge problemet en lösning. Inriktning elektrifiering För att klara den fortsatta elektrifieringen av samhället måste inte enbart elproduktionen ökas, vi måste även klara av en högre energiöverföring och elektrifiering av fordonsflottan. Stora tekniska framsteg har skett de senaste åren tack vare utvecklingen inom kraftelektronik, såväl inom avancerad design för styrning av elektriska fordon både på land, i vatten och i luften, som komponenter för att hantera höga spänningar och effekter i elnäten. En större andel av förnybar energiproduktion i det svenska elnätet ställer dessutom högre krav på flexibiliteten. Det svenska elnätet har byggts upp under decennier för en årlig produktion som matchar dagens samhälle, och för att klara elektrifieringen behövs nya lösningar för att elproduktionen ska kunna ökas med 50% över 15 år, en tidshorisont som innebär ett stort behov av ingenjörer med både bredd och djup inom såväl matematik och fysik som teknik. En teknisk fysiker får just denna bredd och djup och kommer därmed att ha de rätta kunskaperna och verktygen för att bidra med nya lösningar inom elektrifieringen. Inriktningen leder till ett gediget kunnande inom kraftelektronik för att tillämpas på högspänning och elektriska nät, en hett eftertraktad specialisering i näringslivet. Inriktning hållbar energiteknik Hållbar utveckling genomsyrar redan all verksamhet inom såväl näringsliv som samhället och i framtiden kommer kunskap och kompetens inom området att bli allt viktigare. Inriktningen hållbar energiteknik fördjupar och breddar kunskaper om såväl de senaste som de kommande tekniska lösningarna för hållbar energiförsörjning vilket på många sätt är nyckeln till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Inom inriktningen fördjupas kunskapen inom teknik och fysik för att bl.a. förstå energiomvandling, distribution och lagring. Examensarbetet kan ofta göras i samarbete med industrin inom den valda branschen. Kurser i energifysik och hållbar energiteknik ger en bas och det är möjligt att fördjupa sig i såväl solenergi som batteriteknik, fjärrvärme, vind- och vågkraft. En examen med inriktning hållbar energiteknik ger de rätta förutsättningarna för att leda eller delta i den nödvändiga teknikomställningen som krävs för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Inriktning inbyggda system Området inbyggda system genomgår en revolution. Utvecklingen inom internet, trådlös kommunikation och energisnålare lösningar innebär att applikationer med inbyggda system växer explosionsartat. Med inbyggda system kan styr-, mät- och informationsinsamling göras enklare och billigare, och med en genuin fysikbakgrund vidgas användningsområdena ytterligare. Såväl hård- som mjukvara behandlas och konstruktionsövningar breddar kunnandet. Inriktningen är uppdelad i två fördjupningsprofiler, hårdvara för inbyggda system och systemteknik. Avsikten med upplägget är att utbilda avancerade ingenjörer med unik multikompetens, där teori, experiment och konstruktion samverkar hos tekniska fysiker med ett helhetstänkande. Teori används för att integrera intelligens i inbyggda system, fysik är oumbärligt för att förstå och designa mätningar medan elektronik och datateknik behövs för att förverkliga lösningarna. Med kompletterande konstruktions - och installationsövningar har den färdigutbildade tekniska fysikern redskap som kan användas i de mest skiftande situationer. Denna mångsidiga och avancerade kompetens har stor efterfrågan, inte minst för att driva projekt som kräver insikter från flera områden. Inriktning tillämpad fysik Näringslivet efterfrågar ingenjörer med breda kunskaper inom den tillämpade fysikens olika områden, gedigen analys- och värderingsförmåga samt färdigheter inom såväl teoretisk som experimentell forskning och utveckling. Den grundläggande fysiken och dess matematiska formulering har fått ökad betydelse genom tillämpningar i nya områden som utveckling av nya energikällor, bioteknik eller finansiell matematik. Samtidigt sprids moderna fysikaliska mätmetoder till allt fler branscher. För att möta dessa behov erbjuder inriktningen tillämpad fysik kurser i både experimentella och teoretiska metoder för att bredda kompetensen. Sofistikerad utrustning i renrum samt acceleratorer, detektorer och spektroskopisk utrustning ger en allsidig experimentell träning. Examensarbetet kan ofta göras i samarbete med industrin inom den valda branschen. Det finns två fördjupningsprofiler: fysik och kvantteknologi. Den första ger solid förståelse av kvantfysik, materia och strålning som möjliggör nya tillämpningar för medicinsk fysik, detektorer, samt strålskydd medan kvantteknologi fördjupar och breddar kunskaper om såväl de senaste inom fotonik och nanoteknologi som kommande tekniska lösningarna för kvantinformation och kvantdatorer. Tillämpade fysiker är relevanta för både näringsliv och universitet - inte minst för industriell forskning och utveckling eller doktorandstudier.
Semester 1: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA360 bytas mot 1MA013 i examen. 1MA360 och 1MA013 kan inte ingå i samma examen.
Semester 2: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA361 bytas mot 1MA016 i examen. 1MA361 och 1MA016 kan inte ingå i samma examen.
Semester 2: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1TM044 bytas mot 1TE760 i examen. 1TM044 och 1TE760 kan inte ingå i samma examen.
Semester 3: För studenter som antogs 2024 eller tidigare gäller: För inriktningarna Beräkningsteknik, Elektrifiering, Hållbar energiteknik och Inbyggda system är Tillämpad mekanik II (1TM014) och Mekanik III (1FA103) alternativobligatoriska inom examenskravet. För inriktningen Tillämpad fysik är Mekanik III (1FA103) obligatorisk inom examenskravet. 1TM014 och 1FA103 får ingå i samma examen. För studenter som antogs 2025 eller senare gäller att Mekanik III är obligatorisk inom examenskravet för alla inriktningar.
Semester 5: För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Mekanik III obligatorisk i examenskravet för de som läser inriktningen Tillämpad fysik. För de studenter som ännu inte läst 1FA103 kan denna väljas här istället för 1RT490 vt 2027. 1RT490 kan då läsas i period 33 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. För studenter som ska läsa inriktningen Inbyggda system bör 1RT490 läsas i period 33 eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom profilen.
Semester 6: De studenter som läste 1FA103 HT2026 i p2 istället för 1RT490 kan läsa 1RT490 här istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. Studenter som ska läsa någon av inriktningarna Inbyggda system eller Hållbar energiteknik bör läsa 1RT490 här eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom inriktningarna.
Semester 6: Antingen
Semester 6: eller
Semester 6: En av kurserna Strömningslära (1EL002) eller Materialmekanikmodellering (1TM043) är obligatorisk inom examenskravet. För studenter som antogs 2024 eller tidigare kan 1TM043 bytas mot 1TE654 i examen.
Semester 6: För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Elkraftteknik obligatorisk i examenskravet för de som läser elektrifieringsinriktningen. Dessa läser då Elkraftteknik här vt 2027 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i Åk 4, p3)
Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: En av kurserna Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) och Datoriserad bildanalys I (1TD396) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik.
Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: Antingen
Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: eller
Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: Tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA370) kan inte tas med i examen tillsammans med Djupinlärning (1RT720)
Semester 7: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) schemaläggs i profilen Artificiell intelligens i period 51.
Semester 7: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) eller Datoriserad bildanalys I (1TD396) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Datoriserad bildanalys I (1TD396) schemaläggs i profilen Artificiell intelligens.
Semester 7: Specialisation Inbyggda system: Analog elektronik (1TE725) är obligatorisk inom examenskravet för de som tar ut examen enligt en studieplan före 2022/2023 då den ersattes av kursen Tillämpad analog elektronik (1TM012) som nu är obligatorisk inom inriktningen Inbyggda system. 1TE725 och 1TM012 kan inte ingå tillsammans i examen
Semester 7: Specialisation Systemteknik: Analog elektronik (1TE725) är obligatorisk inom examenskravet för de som tar ut examen enligt en studieplan före 2022/2023 då den ersattes av kursen Tillämpad analog elektronik (1TM012) som nu är obligatorisk inom inriktningen Inbyggda system. 1TE725 och 1TM012 kan inte ingå tillsammans i examen.
Semester 7: Specialisation Tillämpad fysik: En av kurserna Elektromagnetisk fältteori (1FA252) och Halvledarelektronik (1TE039) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Elektromagnetisk fältteori (1FA252).
Semester 7: Specialisation Tillämpad fysik: En av kurserna Kärnfysik (1FA346) och Nanovetenskap (1FA026) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Kärnfysik (1FA346)
Semester 7: Specialisation Kvantteknologi: En av kurserna Elektromagnetisk fältteori (1FA252) och Halvledarelektronik (1TE039) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Halvledarelektronik (1TE039).
Semester 7: Specialisation Kvantteknologi: En av kurserna Kärnfysik (1FA346) och Nanovetenskap (1FA026) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Nanovetenskap (1FA026).
Semester 7: Specialisation Hållbar energiteknik: För examen med inriktningen krävs de obligatoriska kurserna för inriktningen samt det som specificeras i de programspecifika examenskraven i utbildningsplanen.
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Antingen
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: eller
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Djupinlärning (1RT720) kan inte tas med i examen tillsammans med Tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA370).
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Antingen
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: eller
Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Avancerad tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA006) kan inte tas med i examen tillsammans med Avancerad djupinlärning för bildbehandling (1MD042).
Semester 9: Specialisation Artificiell intelligens: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Artificiell intelligens: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik i period 41.
Semester 9: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik i period 41.
Semester 9: Specialisation Hårdvara för inbyggda system: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Systemteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Fysik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Kvantteknologi: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Hållbar energiteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 9: Specialisation Elektrifiering: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.
Semester 10: Övriga valbara kurser Alla kurser under åk 1-3 samt inom inriktningarna är valbara för samtliga studenter på programmet. Nedanstående kurser sökes i konkurrens och det finns ingen garanti att få plats.
Semester 10: Solenergi för elgenerering (1TE678) kan inte ingå i examen tillsammans med Solenergi - teknik och system (1TE028 eller 1TE206).
Semester 10: Kursen Rymdprojekt (1FA256) ges enbart jämna år.
Semester 10: Övrig information Kurspaketet Teknikbaserat entreprenörskap och affärsutveckling, 30 hp, termin 9. Ingen platsgaranti. Kan bara ingå i civilingenjörsexamen för de som antagits till programmet läsåret 2025/2026 eller tidigare.

These source notes preserve information that could not be represented as course rows. Check the official study plan for details and restrictions.

Additional source text is not arranged as course rows

Programmet har fem inriktningar som startar årskurs 4. Inriktning beräkningsteknik Man kan med datorsimulering studera processer som är omöjliga eller alltför dyra att utföra i laboratorier eller i verkligheten. Datorberäkningar baserade på matematiska och statistiska modeller är ett standardverktyg inom teknik och fysik vid sidan av experiment och teoriutveckling. Datorberäkningar är ett ingenjörsverktyg för att förstå olika processer samt ge ny kunskap och nya produkter. Artificiell intelligens baserade på datorberäkningar blir allt viktigare inom många ingenjörsområden. Inriktningen syftar mot gedigna kunskaper om de beräkningsvetenskapliga, matematiska, statistiska och datavetenskapliga grunderna för sådana verktyg. Centralt är också att belysa hur beräkningsteknik kommer till användning inom olika grenar av fysik och teknik. Inriktningen består av ett antal kärnkurser inom det beräkningstekniska området. Därtill finns kompletterande kurser som valfritt kan komponeras samman till två olika fördjupningsprofiler: tillämpad beräkningsteknik och artificiell intelligens. En civilingenjör med examen från teknisk fysik, inriktning beräkningsteknik, har den kompetens som krävs för att utgående från en problemställning i fysik eller teknik bedöma vilka beräkningstekniska verktyg (modeller, algoritmer och programvara) som är lämpliga att använda för att ge problemet en lösning. Inriktning elektrifiering För att klara den fortsatta elektrifieringen av samhället måste inte enbart elproduktionen ökas, vi måste även klara av en högre energiöverföring och elektrifiering av fordonsflottan. Stora tekniska framsteg har skett de senaste åren tack vare utvecklingen inom kraftelektronik, såväl inom avancerad design för styrning av elektriska fordon både på land, i vatten och i luften, som komponenter för att hantera höga spänningar och effekter i elnäten. En större andel av förnybar energiproduktion i det svenska elnätet ställer dessutom högre krav på flexibiliteten. Det svenska elnätet har byggts upp under decennier för en årlig produktion som matchar dagens samhälle, och för att klara elektrifieringen behövs nya lösningar för att elproduktionen ska kunna ökas med 50% över 15 år, en tidshorisont som innebär ett stort behov av ingenjörer med både bredd och djup inom såväl matematik och fysik som teknik. En teknisk fysiker får just denna bredd och djup och kommer därmed att ha de rätta kunskaperna och verktygen för att bidra med nya lösningar inom elektrifieringen. Inriktningen leder till ett gediget kunnande inom kraftelektronik för att tillämpas på högspänning och elektriska nät, en hett eftertraktad specialisering i näringslivet. Inriktning hållbar energiteknik Hållbar utveckling genomsyrar redan all verksamhet inom såväl näringsliv som samhället och i framtiden kommer kunskap och kompetens inom området att bli allt viktigare. Inriktningen hållbar energiteknik fördjupar och breddar kunskaper om såväl de senaste som de kommande tekniska lösningarna för hållbar energiförsörjning vilket på många sätt är nyckeln till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Inom inriktningen fördjupas kunskapen inom teknik och fysik för att bl.a. förstå energiomvandling, distribution och lagring. Examensarbetet kan ofta göras i samarbete med industrin inom den valda branschen. Kurser i energifysik och hållbar energiteknik ger en bas och det är möjligt att fördjupa sig i såväl solenergi som batteriteknik, fjärrvärme, vind- och vågkraft. En examen med inriktning hållbar energiteknik ger de rätta förutsättningarna för att leda eller delta i den nödvändiga teknikomställningen som krävs för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Inriktning inbyggda system Området inbyggda system genomgår en revolution. Utvecklingen inom internet, trådlös kommunikation och energisnålare lösningar innebär att applikationer med inbyggda system växer explosionsartat. Med inbyggda system kan styr-, mät- och informationsinsamling göras enklare och billigare, och med en genuin fysikbakgrund vidgas användningsområdena ytterligare. Såväl hård- som mjukvara behandlas och konstruktionsövningar breddar kunnandet. Inriktningen är uppdelad i två fördjupningsprofiler, hårdvara för inbyggda system och systemteknik. Avsikten med upplägget är att utbilda avancerade ingenjörer med unik multikompetens, där teori, experiment och konstruktion samverkar hos tekniska fysiker med ett helhetstänkande. Teori används för att integrera intelligens i inbyggda system, fysik är oumbärligt för att förstå och designa mätningar medan elektronik och datateknik behövs för att förverkliga lösningarna. Med kompletterande konstruktions - och installationsövningar har den färdigutbildade tekniska fysikern redskap som kan användas i de mest skiftande situationer. Denna mångsidiga och avancerade kompetens har stor efterfrågan, inte minst för att driva projekt som kräver insikter från flera områden. Inriktning tillämpad fysik Näringslivet efterfrågar ingenjörer med breda kunskaper inom den tillämpade fysikens olika områden, gedigen analys- och värderingsförmåga samt färdigheter inom såväl teoretisk som experimentell forskning och utveckling. Den grundläggande fysiken och dess matematiska formulering har fått ökad betydelse genom tillämpningar i nya områden som utveckling av nya energikällor, bioteknik eller finansiell matematik. Samtidigt sprids moderna fysikaliska mätmetoder till allt fler branscher. För att möta dessa behov erbjuder inriktningen tillämpad fysik kurser i både experimentella och teoretiska metoder för att bredda kompetensen. Sofistikerad utrustning i renrum samt acceleratorer, detektorer och spektroskopisk utrustning ger en allsidig experimentell träning. Examensarbetet kan ofta göras i samarbete med industrin inom den valda branschen. Det finns två fördjupningsprofiler: fysik och kvantteknologi. Den första ger solid förståelse av kvantfysik, materia och strålning som möjliggör nya tillämpningar för medicinsk fysik, detektorer, samt strålskydd medan kvantteknologi fördjupar och breddar kunskaper om såväl de senaste inom fotonik och nanoteknologi som kommande tekniska lösningarna för kvantinformation och kvantdatorer. Tillämpade fysiker är relevanta för både näringsliv och universitet - inte minst för industriell forskning och utveckling eller doktorandstudier.

Semester 1: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA360 bytas mot 1MA013 i examen. 1MA360 och 1MA013 kan inte ingå i samma examen.

Semester 2: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1MA361 bytas mot 1MA016 i examen. 1MA361 och 1MA016 kan inte ingå i samma examen.

Semester 2: För studenter som antogs 2025 eller tidigare kan 1TM044 bytas mot 1TE760 i examen. 1TM044 och 1TE760 kan inte ingå i samma examen.

Semester 3: För studenter som antogs 2024 eller tidigare gäller: För inriktningarna Beräkningsteknik, Elektrifiering, Hållbar energiteknik och Inbyggda system är Tillämpad mekanik II (1TM014) och Mekanik III (1FA103) alternativobligatoriska inom examenskravet. För inriktningen Tillämpad fysik är Mekanik III (1FA103) obligatorisk inom examenskravet. 1TM014 och 1FA103 får ingå i samma examen. För studenter som antogs 2025 eller senare gäller att Mekanik III är obligatorisk inom examenskravet för alla inriktningar.

Semester 5: För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Mekanik III obligatorisk i examenskravet för de som läser inriktningen Tillämpad fysik. För de studenter som ännu inte läst 1FA103 kan denna väljas här istället för 1RT490 vt 2027. 1RT490 kan då läsas i period 33 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. För studenter som ska läsa inriktningen Inbyggda system bör 1RT490 läsas i period 33 eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom profilen.

Semester 6: De studenter som läste 1FA103 HT2026 i p2 istället för 1RT490 kan läsa 1RT490 här istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i period 43) alternativt i valfri period i åk 4 eller period 51. Studenter som ska läsa någon av inriktningarna Inbyggda system eller Hållbar energiteknik bör läsa 1RT490 här eftersom den utgör behörighetskrav på kurser inom inriktningarna.

Semester 6: Antingen

Semester 6: eller

Semester 6: En av kurserna Strömningslära (1EL002) eller Materialmekanikmodellering (1TM043) är obligatorisk inom examenskravet. För studenter som antogs 2024 eller tidigare kan 1TM043 bytas mot 1TE654 i examen.

Semester 6: För de som ska välja inriktning till ht 2027 är Elkraftteknik obligatorisk i examenskravet för de som läser elektrifieringsinriktningen. Dessa läser då Elkraftteknik här vt 2027 istället för Materialmekanikmodellering eller Strömningslära (de kurserna kan då tas i Åk 4, p3)

Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: En av kurserna Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) och Datoriserad bildanalys I (1TD396) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik.

Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: Antingen

Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: eller

Semester 7: Specialisation beräkningsteknik: Tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA370) kan inte tas med i examen tillsammans med Djupinlärning (1RT720)

Semester 7: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) schemaläggs i profilen Artificiell intelligens i period 51.

Semester 7: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Tillämpade finita elementmetoder (1TD056) eller Datoriserad bildanalys I (1TD396) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Datoriserad bildanalys I (1TD396) schemaläggs i profilen Artificiell intelligens.

Semester 7: Specialisation Inbyggda system: Analog elektronik (1TE725) är obligatorisk inom examenskravet för de som tar ut examen enligt en studieplan före 2022/2023 då den ersattes av kursen Tillämpad analog elektronik (1TM012) som nu är obligatorisk inom inriktningen Inbyggda system. 1TE725 och 1TM012 kan inte ingå tillsammans i examen

Semester 7: Specialisation Systemteknik: Analog elektronik (1TE725) är obligatorisk inom examenskravet för de som tar ut examen enligt en studieplan före 2022/2023 då den ersattes av kursen Tillämpad analog elektronik (1TM012) som nu är obligatorisk inom inriktningen Inbyggda system. 1TE725 och 1TM012 kan inte ingå tillsammans i examen.

Semester 7: Specialisation Tillämpad fysik: En av kurserna Elektromagnetisk fältteori (1FA252) och Halvledarelektronik (1TE039) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Elektromagnetisk fältteori (1FA252).

Semester 7: Specialisation Tillämpad fysik: En av kurserna Kärnfysik (1FA346) och Nanovetenskap (1FA026) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Kärnfysik (1FA346)

Semester 7: Specialisation Kvantteknologi: En av kurserna Elektromagnetisk fältteori (1FA252) och Halvledarelektronik (1TE039) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Halvledarelektronik (1TE039).

Semester 7: Specialisation Kvantteknologi: En av kurserna Kärnfysik (1FA346) och Nanovetenskap (1FA026) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen. För profilen rekommenderas Nanovetenskap (1FA026).

Semester 7: Specialisation Hållbar energiteknik: För examen med inriktningen krävs de obligatoriska kurserna för inriktningen samt det som specificeras i de programspecifika examenskraven i utbildningsplanen.

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Antingen

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: eller

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Djupinlärning (1RT720) kan inte tas med i examen tillsammans med Tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA370).

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Antingen

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: eller

Semester 8: Specialisation Artificiell intelligens: Avancerad tillämpad djupinlärning i fysik och teknik (1FA006) kan inte tas med i examen tillsammans med Avancerad djupinlärning för bildbehandling (1MD042).

Semester 9: Specialisation Artificiell intelligens: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Artificiell intelligens: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik i period 41.

Semester 9: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Tillämpad beräkningsteknik: En av kurserna Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) och Avancerad probabilistisk maskininlärning (1RT705) är obligatorisk inom examenskravet för inriktningen beräkningsteknik. Funktionalanalys med tillämpningar (1MA356) schemaläggs i profilen Tillämpad beräkningsteknik i period 41.

Semester 9: Specialisation Hårdvara för inbyggda system: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Systemteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Fysik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Kvantteknologi: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Hållbar energiteknik: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 9: Specialisation Elektrifiering: För studenter som antogs 2021 eller tidigare kan 1TS327 bytas mot 1TE743 i examen.

Semester 10: Övriga valbara kurser Alla kurser under åk 1-3 samt inom inriktningarna är valbara för samtliga studenter på programmet. Nedanstående kurser sökes i konkurrens och det finns ingen garanti att få plats.

Semester 10: Solenergi för elgenerering (1TE678) kan inte ingå i examen tillsammans med Solenergi - teknik och system (1TE028 eller 1TE206).

Semester 10: Kursen Rymdprojekt (1FA256) ges enbart jämna år.

Semester 10: Övrig information Kurspaketet Teknikbaserat entreprenörskap och affärsutveckling, 30 hp, termin 9. Ingen platsgaranti. Kan bara ingå i civilingenjörsexamen för de som antagits till programmet läsåret 2025/2026 eller tidigare.

These source notes preserve information that could not be represented as course rows. Check the official study plan for details and restrictions.